Gör som 5 andra, prenumerera du med.

Kategori: Historia

  • Nya glasögon och skrivande

    Nya glasögon och skrivande

    För ett par veckor sedan skaffade jag nya glasögon. Så här ser de ut. Snygga va?

    Förutom det har jag äntligen kommit igång med bokskrivandet. Jag har redan skrivit tolv sidor på bara ett par veckor och jag ser framemot att göra det till en vana och till och med bli ännu mer aktiv. Ett kapitel i veckan hade varit guld för mig. Även om jag inte kommit dit än, så är jag faktiskt mer aktiv med skrivandet nu än jag varit på flera år. Eller det tror jag i alla fall. Och det är jättekul. Jag ser inte längre skrivandet som en nödvändig börda, utan som något som faktiskt är kul.

    En negativ sak är dock att jag var hos tandläkaren också och fick veta att jag måste bli ännu mer restriktiv med sötsaker. Helst inga sötsaker alls förutom på fredag och lördag. Och ska jag dricka läsk så ska det ske med sugrör. Inte så kul. Men jaja, det är bara att kämpa på.

    Idag är det cruising. Även om det är ett jäkla oväsen så tycker jag faktiskt det är kul när det är lite ös här i stan. Det är inte ofta det händer. Jag gick ut en lång prommenad för att kolla runt, kolla på bilarna, titta på brudarna och digga till musiken. Nästan alla personer som satt i bilarna och som jag fick ögonkontakt med vinkade till mig, vilket är typiskt för svensk gemytlig halvfylla. Haha. Det var trevligt. Där var några låtar jag kände igen. Carolus Rex av Sabaton. Stor favorit. Men sedan kom en chock. Några spelade låten ”Heil Hitler” av Eddie Meduza. Jag kunde nästan inte hålla mig för skratt. Det är egentligen inte en nazistisk låt, utan en ironisk låt där Eddie tydligt driver med Hitler. Men alla på stan kanske inte uppfattar det så. Så hur fan tänkte de där, haha. Sedan hörde jag ännu en Sabaton-låt. ”En Livstid i Krig.” Det är en fin låt, det. De kanske bytte till den låten för att de såg att hag hade Sabaton-tröja på mig, haha.

    Utöver det har jag skrivit färdigt ännu en artikel till den historiska tidsskriften ”Bjäre Anor.” När de gett ut den kommer jag publicera den här på min blogg. Med det sagt vill jag be om ursäkt för att jag varit väldigt inaktiv på bloggen på sistone.

    Ha en fortsatt trevlig helg allesammans! <3

  • Arvet efter Olof Palme

    Idag är det 40 år sedan en av våra mest ikoniska statsministrar blev mördad på öppen gata i Stockholm. Olof Palme är min största politiska förebild. Han var inte felfri, men han ifrågasatte de som inte ”fick” ifrågasättas, så att säga. Han ifrågasatte USAs vedervärdiga beteende i Vietnam, Israels vidriga massmord och förtryck av palestinier. Han kunde alltså kritisera de länder som Sverige var allierad med och satte därför sig själv och Sverige i en ansträngd diplomatisk situation. Men han sa det som var rätt och som han trodde på och det höll jag oftast med honom om.

    Palme levde precis under den tid då Sverige gick från ett ganska homogent land till ett invandrarland. Han var den som på allvar började prata om frågor som handlade om rasism, diskriminering och patriarkat. Det fanns så klart svenska politiker som varit inne på det spåret tidigare, men Palme var den politiker som på allvar gjorde antirasismen och feminismen till ett viktigt ämne i Sverige. Innan det pratade man inte så mycket om det. Sverige var homogent. Här fanns inte så många utomeuropéer. Därför kände man ingen behov av att diskutera det. Men Palme hade sett rasismen med egna ögon. Hans mor var invandrare. Och när han studerade i USA valde han att stanna kvar efter examen och åka runt och utforska USAs fattigaste slumområden, med en stor svart befolkning. Han åkte runt och pratade med invånarna i de svarta slumområdena och fick på så sätt en mer genuin förståelse för hur vidrig rasism faktiskt är.

    Palmes gjorde stora förbättringar för invandrare, även om han samtidigt var ganska restriktiv. Han var noggrann med att de skulle anpassa sig, men han hade samtidigt en mer öppen attityd än tidigare statsministrar. Men han var som sagt inte felfri. Han blev statsminister 1969 och att utvisa en grupp franska romer som han lovat att inte göra, var nästan det första han gjorde. Det var så klart en skamfläck. Men han gjorde också väldigt mycket för romerna senare under 1970-talet. Skolorna byggdes ut och man började aktivt arbeta för att integrera romerna istället för att medvetet hålla dem utanför.

    Olof Palme genomförde stora satsningar för löntagare. LAS infördes och media och myndigheter fick större insyn i arbetsmarknaden. Under hela 70-talet ökade lönerna med 25 procent. Visst, inflationen åt upp mycket av löneökningarna, men inte allt.

    Palmes svagheter var dock hans idealism. Det är givetvis viktigt att stå för sin värdegrund. Men Olof Palmes var statsminister mitt under ett ekonomiskt paradigmskifte. Under Palmes tid började den gamla socialdemokratiska ekonomiska modellen sluta fungera. Oljekrisen 1973 ledde till hög inflation och hög arbetslöshet på samma sång, vilket var ovanligt tidigare. Medan många andra länder försökte lösa krisen med nedskärningar och en stram budget, höll socialdemokraterna i Sverige fast vid den keynesianska modellen om en expansiv statligt reglerad ekonomi. Ofta finansierades reformerna med stora lån från utlandet.

    Olof Palme hade svårt att acceptera det faktum att han var tvungen att dra sig lite mer mot mitten för att Sveriges ekonomi skulle kunna fungera i den nya globaliserade ekonomiska miljön. På 80-talet genomförde han motvilligt flera liberaliseringar av ekonomin. Bland annat frisläppandet av riksbanken och möjligheten att föra pengar ut ur landet. Han gick alltså mer åt en marknadsekonomisk riktning. Jag kan förstå hans frustration. Jag är också idealist och har svårt att anpassa mina idéer efter vad som är möjligt i praktiken. Palme hade samma problem.

    Samtidigt fick han ofta kritik för sina vapenaffärer med andra länder, inte sällan de länder han kritiserade. Och det är också ett exempel på hur man ibland måste ge avkall på sina ideal och fatta beslut som är ohederliga, men nödvändiga för landet. Hur hemskt det än låter så är vapenexport en stor inkomstkälla för Sverige. Därför måste länder arbeta gemensamt för att stoppa det här krigsmaskineriet, istället för att Sverige ensamt ska vara hela världens goda samvete.

    Palme hade sina fel och brister, men oavsett så var han en mycket viktig del av den politiska utvecklingen i Sverige. Han var en fredskämpe och en antirasist i ordets rätta bemärkelse. Och när han mördades så uppstod ett stort tomrum och en saknad i svensk politik. Hur hade Olof Palme reagerat om han levt idag och sett hur det ser ut i Sverige, i världen, och i det socialdemokratiska partiet? Jag tror faktiskt att han hade krupit ner i sin grav igen för att slippa se eländet.

    Vila i frid Olof Palme. Alltid saknad. Aldrig glömd. Dina idéer lever vidare och kommer alltid att göra det!

    <3 <3 <3

    Etikter:

    Kategorier:

  • Debatt: Vad har hänt med Sverige?

    Debatt: Vad har hänt med Sverige?

    Det fanns en tid då Sverige styrdes av hederliga politiker. Politiker som satte folket och landet främst. Framvuxen ur generationer av hårt arbetande familjers kamp för rättvisa reste sig socialdemokraterna från spillrorna av det gamla fattiga bondesamhället. Detta kom som ett ljus i mörkret för miljoner arbetare som i århundraden tyglats av klassamhällets kedjor. Och där började Sveriges resa från ett fattigt klassamhälle till ett av världens rikaste och mest välmående länder.

    På den tiden var vänstern populister och högern en del av eliten. Föga anade de att folkets dom en dag skulle göra dessa roller ombytta. Jag menar inte att populism är dåligt rakt igenom. En viss populism är nödvändig för att driva folkets opinion framåt. Vänsterblocket var det självklara valet för den svenska arbetaren. Högerblocket representerade den gamla alltmer marginaliserade överklassen. Nu var det deras tur att stå och buga med mössan i hand. Den svenska arbetaren hade fått nog. Välfärdsstaten byggdes ut. Folkhemmet såg dagens ljus.

    Svenskarna var heller inte de enda som byggde landet. På 50 och 60-talet kom hundratusentals människor även från andra länder och fyllde ut den enorma bristen på arbetskraft. De svenska arbetskraftsinvandrarna visade tydligt att en människas värde inte sitter i ursprung, utan i handlingar. Sverige blev lite öppnare och lite tolerantare. Vi gick från ett ganska homogent land, till ett utpräglat invandrarland. Men på 70-talet kom tiden ifatt socialdemokraterna. I en alltmer global ekonomi visade det sig att det gamla socialdemokratiska ekonomiska systemet inte längre fungerade med de nya ekonomiska spelreglerna i världen. Världen var i djup ekonomisk kris och i många västländer försökte man lösa detta med en mer stram ekonomisk politik. Men socialdemokraterna försökte in i det sista att stå fast vid sina ideal – en stark välfärdsstat och statligt reglerad kapitalism. Den svenska modellen. En framgångssaga som visat på styrkan i en omsorgsfull ekonomi, fri från de stora ekonomiska jättarnas snikenhet.

    Men inget var längre som förut. Inflationen och arbetslösheten ökade. Den svenska ekonomin hölls vid liv genom konstgjord andning. Olof Palme tvingades till sist inse att han måste anpassa sin politik efter det nya kapitalistiska paradigmskiftet. Olof Palme var en idealist i hjärtat, precis som jag. Precis som mig hade han svårt att acceptera att en skicklig ledare ibland måste göra avkall på sina hjärtefrågor. Thatcher och Reagans nya världsordning gick inte längre att undfly. Nu hade nyliberalismen även gripit tag om Sverige. Resultatet blev ökade klyftor. De kedjor som vi alla trodde att vi brutit oss loss ifrån, började så sakteliga gjutas om, mer glödheta än någonsin tidigare. Den svenska politiska andan förföll. Borgarna applåderade.

    Krigen runtom i världen drev alltfler flyktingar till Sverige. Och vem kan klandra dem? Vad hade inte vi svenskar gjort om våra egna hus slukades av krigets flammor? Men ämnet blev tabu. 70-talets modernism var inte gångbar längre. En alltmer konservativ smak, och ökad respekt för äldre byggnader, drev ut svenskarna från de områden som en gång nästintill besegrade bostadsbristen. Priserna sjönk, och de nya invandrarnas ekonomiska marginaler gav inget utrymme för Gamla Stans gränder eller västkustens idyller. Segregationen ökade. Och med den, mörka krafter vars ideal vi alla trodde var förpassade till historiens papperskorg. De vanföreställningar vi trodde att en viss mustaschprydd man tog med sig ner till helvetet 1945 hade fått nytt liv.

    De rakade skallarna glänste i månljuset och bomberjackorna vajade i vinden. Det politiska etablissemangets rädsla för att prata öppet om segregationen, gav de nya rakade ligisterna mer och mer patent på debatten om invandring. Under 90-talet hade det trygga land som invandrarna lärt sig uppskatta, blivit en fara för dem. Skinnskallarna härjade och våra folkvalda blev mer besatta av sitt eftermäle än av sanningen. Socialdemokraternas ledning togs över av inget annat än ättlingar till större förfäder. Ingenting var som förut. De borgerliga regeringarna kom allt tätare. Det klassamhälle som vi en gång förpassat till det förflutna, skulle nu bli framtiden. Vanligt folk kunde inte längre stå emot de fina orden om frihet och sänkta skatter. Och lika mycket som klyftorna ökade, blev tredje rikets arvtagare alltmer polerade. De lät håret växa ut och lade bomberjackorna i garderoben. Idag samarbetar de med regeringen. Statsministern allierade sig med de personer han en gång svurit att bekämpa.

    Nu lever vi i en spillra av det välfärdssamhälle som vi så en gång så stolt byggt upp. Svenska folket kommer alltför sent inse att man inte bygger något bättre samhälle genom girighet och tonårsutvisningar. I denna valrörelse har vi två val. En korrumperad regering som sätter sin egen plånbok före samhällets, och en trött opposition, som enbart använder gamla meriter som argument för sin regeringsduglighet. Men när folket inser vilka krafter de röstat fram, är det kanske redan för sent.

  • Feber och slösurfa

    Feber och slösurfa

    Låten är på god väg att bli färdig. Men det kommer dröja länge innan ni får höra den. Tanken är nämligen att spela in ett helt album där låten ska förekomma. Eller rättare sagt, återinspela. För det är mest mina gamla låtar som jag ansåg förtjänade en remake eftersom jag har utvecklats så mycket rent musikaliskt.

    Idag började jag känna mig konstig på jobbet, så när arbetsdagen var slut tog jag febern. Min normaltemperatur är ganska låg. Bara 36,3 grader eller något sånt. Därför krävs det väldigt lite för att jag ska bli dålig. Det räcker med 37 grader. När jag tog feber första gången låg det på 37,1. Äsch, det är väl inte så farligt, tänkte jag och ansåg att jag nog kunde gå till jobbet efteråt. Men någon timme senare hade jag 38 grader. Så om jag inte mår bättre imorgon lär det bli hemma som gäller.

    Just nu har jag lagt mig tidigt för att sova, men passade på att kolla lite på min dator och på nätet och slösurfa litegrann. Till min stora förvåning såg jag att min video: ”All history related Sabaton songs in historical order” nu har fått exakt 666 visningar. För er som inte vet vad 666 är, så är det något med djävulen eller nåt sånt. Populariserat med Iron Maidens låt: ”The Number och the Beast.”

    Ni kan se min video här om ni inte redan gjort det.

    Nu orkar jag inte skriva mer, så jag önskar er alla en riktigt trevlig kväll och en god natt.

    Kram. <3

  • Ur ”Bjäre Anor” – Medeltida sjukdomar

    Ur ”Bjäre Anor” – Medeltida sjukdomar

    Här kommer artikeln från Bjäre Anor som jag utlovat.

    BÖLDPEST

    Europa 1347. Dödens år. Runtom på gator och torg och i stad efter stad ligger döda kroppar på marken. Luften stinker av ruttna kroppar och röda kors målas på alla ytterdörrar som tillhör någon avliden. Kropparna samlas på kärror och körs iväg. Präster och munkar vandrar på gatorna och piskar sig själva blodiga för att Gud ska förlåta deras synder. Digerdöden har slagit till mot Europa.

    Detta fruktansvärda utbrott av böldpest bröt ursprungligen ut i Kina men spred sig snabbt genom hela Asien och slutligen till Afrika och Europa. Den spreds via handelsrutter som byggts upp mellan öst och väst, både på land och till sjöss. Pest orsakas av ett virus vid namn Yersinia pestis och existerar än idag. Dock mest i tropiska länder. Viruset sprids oftast via en art av loppor som kallas pestloppor. Lopporna förs ofta vidare till gnagare som exempelvis råttor. Symptomen börjar i form av hög feber och förstoring av lymfkörtlarna, vilket leder till stora bölder med kraftig varbildning. Om inflammationen sprider sig till blodomloppet kan det leda till blodförgiftning, vilket orsakar hudblödningar och vävnad som dör. Att huden svartnar är anledningen till namnet ”Digerdöden” som betyder ”Svarta döden.” I genomsnitt dog man efter mellan 30 och 40 dagar.

    Dödligheten av böldpest är idag mellan 30 och 50 procent. Men om pesten sprids till blodomloppet kan den övergå till lungpest och blodpest och där är dödligheten nästan 100 procent. Under medeltiden kan den bristande hygienen ha varit en bidragande orsak till att den fick så stor spridning på så kort tid. På den tiden visste man dock inte orsaken till pesten. Somliga trodde att digerdöden var ett straff från Gud. I ett desperat försök att råda bot på farsoten, lät kristna munkar gå runt och piska sig blodiga längs gatorna och på så sätt erhålla Guds förlåtelse. Andra trodde att digerdöden var ett sätt för Gud att utsätta mänskligheten för prövningar. Enligt andra var det judarna som bar skulden. Runtom i Europa rådde omfattande pogromer mot judarna i samband med digerdöden. De anklagades för att ha förgiftat brunnarna, vilket de tvingades erkänna innan de brändes för bål.

    Men varken judeförföljelser eller självbestraffning kunde råda bot på denna farsot. Man beräknar att ungefär en tredjedel av Europas befolkning dog av pesten, som härjade som värst mellan 1346 och 1353. Efteråt ebbade pesten ut, men återkom flertalet gånger i mindre och mer lokala utbrott ända fram till 1700-talet. Under denna tid beräknar man att 25 miljoner människor dog i Europa. I hela världen beräknar man att ungefär 75 miljoner dog. Världens befolkning på den tiden var knappt 400 miljoner människor.

    SPETÄLSKA

    Det fanns även flera andra obehagliga sjukdomar under medeltiden. En av dem var lepra, även kallad spetälska. Sjukdomen orsakas av bakterien Mycobacterium leprae och kännetecknas av att kroppen drabbas av en omfattande kronisk inflammation. Det kan ta flera år innan symptomen framträder. Det börjar oftast med att delar av kroppen förlorar känseln. På grund av att känseln försvinner mer och mer så märker man ofta inte när man slår sig, bränner sig eller drabbas av andra skador. Detta leder till alltfler sår på kroppen. Nerverna angrips och dör, vilket leder till att förlamning och oförmåga att röra sig sprider sig i kroppen. Ofta måste kroppsdelar amputeras på grund av benröta. Vid vissa former av lepra angrips huden, vilket leder till knutar, bölder och ibland insjunken näsa. Ett annat vanligt kännetecken är att man förlorar förmågan att blinka med ögonen.

    Eftersom sjukdomen försämrar känseln är den inte så smärtsam som man skulle kunna tro. Däremot kan det deformerade utseendet leda till skamkänslor och vara psykiskt tärande. Det kan ta flera år, ibland upp till tjugo år, innan man dör av spetälska. Idag kan lepra stoppas och behandlas relativt enkelt om det upptäcks i tid, men på medeltiden fanns inte den möjligheten. Alla blev rädda när de leprasjuke kom gående, eftersom man trodde att de var döingar. De blev ofta utfrysta från samhället och fick spendera sin tid på särskilda hem där de behandlades av den ringa vård som klostren kunde erbjuda.

    DYSENTERI

    En annan sjukdom som var vanlig under medeltiden var dysenteri – en akut och mycket smittsam tarminfektion som i värsta fall kan leda till döden. Den kallades tidigare för rödsot och kännetecknas av magsmärtor samt slemmiga och blodiga diarréer. Idag finns den mest i tropiska klimat och orsakas av antingen av bakterier vid namn Shigellaeller genom amöbor. Den sprids i regel genom dålig mat som inte är ordentligt tillagad eller genom förorenat vatten. Att ta i hand med någon smittad som inte tvättat händerna ordentligt efter att ha uträttat sina behov kan också leda till att man blir smittad

    DIFTERI

    Den fjärde sjukdomen vi ska gå igenom i den här artikeln är difteri, även kallad äkta krupp, eller ”stryparsjukan.” Sjukdomen är mycket allvarlig och orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae. Bakterien angriper slemhinnor, oftast i svalget och andra delar av halsen och kan i många fall bilda en tjock, grå beläggning i halsen. Bakterien utsöndrar ett gift som kan orsaka lokala skador och i värsta fall spridas i kroppen och attackera hjärta och nerver. Sjukdomen kan leda till andningssvårigheter, framförallt hos spädbarn och orsaka en kraftig svullnad runt halsen. Eftersom nerver och organ kan ta skada, kan det i sig leda till lokala förlamningar och rytmrubbningar i hjärtat. Ett annat vanligt symptom är feber. Utan behandling leder sjukdomen till döden för uppemot tio procent av de smittade. Idag är sjukdomen ovanlig i västvärlden och behandlas regelbundet med hjälp av barnvaccinationer.

    TUBERKULOS

    Slutligen har vi tuberkulos. Denna sjukdom är oftast inte dödlig idag, men förr var det annorlunda. Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och angriper oftast lungorna. Men den kan även angripa andra organ. När den angriper lungorna drabbas man i regel av hosta och slem som ofta varar i mer än tre veckor. Ibland hostar man blod. Sjukdomen kan också leda till oönskad viktnedgång, svaghet, trötthet, feber och svettningar på natten, samt smärtor i bröstkorgen.

    Denna sjukdom kom till Sverige på 1100-talet och fanns omskriven redan under antiken. Men det var först på 1600-talet, flera århundraden efter medeltiden, som den fick sitt stora genombrott. Förutom det kraftiga utbrottet på 1600-talet, kom en ny våg på 1800-talet som var ännu värre. När den var som värst i mitten av 1800-talet tog den i genomsnitt fyra miljoner människoliv om året i Europa.

    Redan på 1500-talet visste man att sjukdomen drabbade vissa yrkesgrupper hårdare än andra. En av dessa grupper var skräddare som ofta arbetade med begagnade plagg från döda lungsjuka personer. Man visste dock inte att bakterien kunde leva utanför människokroppen i upp till tre månader. Andra grupper var författare, musiker och konstnärer. På 1800-talet trodde man att tuberkulos ledde till mer intensiva känslor och ökade sexuella lustar. Många insjuknade kulturpersoner uttryckte därför detta i sina konstnärliga, litterära eller musikaliska verk., eftersom sjukdomen sällan tillät dem att leva ut sina lustar.

    Ja, historien och nutiden är sannerligen full av sjukdomar och andra hemska människoöden. Men med rätt forskning och teknisk utveckling inom vården kan många av dessa sjukdomar botas, förebyggas och till och med utrotas. Du kan själv bidra till detta genom bidrag till exempelvis läkare utan gränser, röda korset eller andra välgörenhetsorganisationer. Här i västvärlden är vi idag relativt förskonade från de farligaste pandemierna, men i många fattiga länder saknas både den vård och de resurser som behövs.

    En annan sak som är viktig är att ta forskare på allvar istället för att lyssna på konspirationsteorier och antivaxers på internet. Det är allas vår skyldighet att ta våra vaccin, att sköta vår hygien och att ta till oss av forskarnas råd. Och vad kan då makthavare göra? Jo. De kan till exempel satsa på vård, forskning, utbildning och teknisk innovation, för att lättare kunna bekämpa olika sjukdomar. Runtom i världen, exempelvis i USA, gör man motsatsen, vilket redan kan ha bidragit till det pågående utbrottet av fågelinfluensa. Tillsammans kan vi alla bidra till en friskare befolkning, både i Sverige men även runtom i hela världen.

    OBS: Jag har INTE fått betalt av välgörenhetsorganisationer för att skriva det här. 😉

    Etikter:

    Kategorier:

  • Anställning och skrivkramp

    Anställning och skrivkramp

    Hejsan! Det var snart en månad sedan jag gjorde ett inlägg här. Så nu är det dags igen. Jag tänkte börja med att berätta om läget. För någon månad sedan fick jag reda på att jag ska få min första tillsvidareanställning någonsin i hela mitt liv. Jag blev så glad över det, eftersom jag under mina nio år på arbetsmarknaden enbart haft tidsbegränsade anställningar. Det är också en trygghet. Nu slipper jag oroa mig och stämpla in till A-kassan var och vartannat år. Jag har dessutom pengar så jag klarar mig, till skillnad från när jag är arbetslös. Jag är tacksam över mina chefer och mina kollegor och väldigt stolt över mig själv.

    Utöver det fick jag ännu en artikel publicerad i tidskriften ”Bjäre Anor” som jag har kontrakt med sedan ett år tillbaka. Det är en tidskrift om historia. Och med jämna mellanrum hör redaktören av sig och undrar om jag kan skriva någon artikel åt dem. Den här gången handlade det om medeltida sjukdomar. Nästa inlägg kommer jag lägga upp den artikeln här!

    Den här bilden är för övrigt tagen i min farsas lägenhet i Malmö. Jag kom hit igår och idag har jag varit i slottsparken och skissat lite på mina teckningar. Men musiken går trögt. Tecknandet går trögt. Skrivandet går trögt. Hoppas jag kommer igång på riktigt snart! Jag vil önska er alla en fortsatt trevlig och en glad sommar! Kram! <3

    Etikter:

    Kategorier:

  • Alla historierelaterade Sabaton-låtar i historisk ordning

    Alla historierelaterade Sabaton-låtar i historisk ordning

    Nu var det dags att få lite fjutt på min nya youtubekanal! Så jag lade upp en omgjord version av min tidigare mycket populära video ”All Historical Sabaton Songs in Historical Order.” När min gamla kanal togs bort, så försvann den videon och jag hade den inte sparad någonstans på datorn. Så jag gjorde om allt från grunden. Kolla här!


Copyright © 2026 Skrivlust. All Rights Reserved.