Dessa ord har ni nog alla hört. Det kommer från Mattis i ”Ronja Rövardotter” när han sörjer Skalle-Pers bort gång.

Och idag var det vi som fick ett sådant besked. Mormor gick bort i natt. Sorgen är enorm hos oss alla. Samtidigt är vi lättade över att hon äntligen fick somna in och slippa plågas så som hon har gjort de senaste månaderna. Det var skönt för henne. För det som hon gått igenom, det var inget liv. Och om hon hade levet ett par år till, då hade hon fått ligga i en säng, inte kunnat föra sig eller äta eller prata eller ens komma ihåg våra namn. Trots att sorgen är tung, så inser vi alla att vi inte behöver gå och oroa oss och att mormor är på en bättre plats nu. Hon dog i sömnen, vilket kanske är det mest fridfulla sätt att dö på.

Idag ska jag dessutom gå på min undersökning. Jag är 99,99 procent säker på att det inte är tarmcancer, men när det gäller blödningar så undersöker de för tarmcancer på rutin. Jag är nervös för det kommer kännas såååååå pinsamt. Men nu är det som det är.

Ha en fin dag på er alla. <3